Vad som har hänt den här tiden…

Julen passerade och det nya året kom med både glädje och sorg. Magen växer och graviditeten är nu halvvägs. Vi börjar komma i ordning i vårt nya hem och har dessutom börjat att fixa med den gamla lägenheten inför värdering och försäljning.

Vi var på ultraljud näst sista dagen på förra året men det blev lite av en besvikelse. Vi fick se vår Lilla Groda igen, men så mycket mer var det inte. Grodan har visat sig vara en sjusovare precis som sin pappa och sov så gott när vi var på ultraljudet vid 10:30. Barnmorskan försökte väcka den men Grodan var inte medgörlig. Den rörde lite på sig men låg kvar med benen uppdragna mot bröstet. Vi fick således inte vet om vi kommer få en liten tjej eller kille (inte hela världen, men trist eftersom vi var inställda på att få veta). Det tråkigaste var att bilderna inte blev speciellt bra, så jag sätter mitt hopp till det 3D/4D ultraljud som vi vill göra nere i Malmö om några veckor. Blev framflyttad två dagar så nytt datum är den 2 juni.

Jag ramlade i trappan på nyårsafton, när vi var hos kamrater på nyårsfest. Tror att det såg värre ut än det var. Ens första tanke gick till Grodan och fast att oron fortfarande dyker upp ibland så verkar det som om allt gick bra. Grodan har inte klagat iaf och jag har inte haft ont i magen verken strax efter faller eller nu i efterhand. Har inte blött heller. Jag kände mig ordentligt mörbultad ett bra tag efteråt men fick som vanligt inte ett enda blåmärke.

Min farmor gick bort natten mellan den 1:a och 2:a december. Blev en smärre chock. Jag hade fått veta en vecka tidigare att hon hade cancer i levern men också att hon hade fått bromsmediciner och hade möjlighet att leva ett fortsatt bra liv under ett bra tag framåt. Läkarna skickade hem henne men hon fick läggas in igen bara några dagar senare. Tydligen gjorde medicinerna henne trött och snurrig och hon blandade ihop tiden och visste inte om det var dag eller natt eller ens vilken dag det var så hon tog sin blodtryckssänkande medicin två gånger. Jag fick höra att när hon lades in så hade hon knappt något blodtryck alls. Tydligen blev det inte mycket bättre ens när hon låg på sjukhuset. Jag har dåligt samvete för att jag inte hälsade på henne, men mamma säger att det bara hade upprört mig mer eftersom farmor inte ens visste att man var där, hon bara sov och hade som mamma efteråt har uttryckt det ”gett upp”. Det var inte farmor som låg där.
Jag försöker att inte tänka på det för mycket för Grodans skull, eftersom det inte är bra att bli upprörd, men ibland kommer det bara över mig. Det gick så fort att jag liksom inte hann få grepp om det riktigt och jag kan fortfarande inte förstå det.
Jag och Marcus har fått hennes bord och stolar och en hörnhylla. Vi behövde ett nytt köksbord eftersom vi tigare bara har haft ett glasbord och det inte passar när Grodan kommer. Först undrade jag om jag skulle klara av den påminnelse som de ger varje gång man ser dem men nu försöker jag istället att se det som att jag får ett minne av henne.
Begravningen kommer ske den 22/1. Det blir en chans att ta farväl och få det avslut som jag tror behövs innan vi alla kan gå vidare och se framåt.

För övrigt så rullar det nya året på precis som det förra gjorde med graviditet och skola. Är inne i slutspurten på den här terminen och har massor att göra. Jag har dessutom blivit ordentligt efter under de här veckorna när vi inte haft något Internet eftersom all kommunikation när det gäller skolan sker över just nätet.
Så jag begraver mig i skolarbete och inredning av nya hemmet medan jag väntar på att Lilla Grodan ska börja sparka och röra på sig på allvar där inne i magen.