Jag är egentligen inte så pigg på det här med vaccinering för svininfluensan men när jag fick kallelse bestämde jag mig för att göra det för Ellas skull. Jag skulle ha gjort det för två veckor sedan, men när jag väl var där så rådde sköterskan mig att vänta. Jag var beredd att ta chansen och ta sprutan iaf eftersom jag var på plats och dessutom var orolig för att vaccinet skulle ta slut. Hon lovade mig att det inte skulle göra det utan att det bara skulle vara för mig att komma tillbaka och ta sprutan när som helst. Jag behövde inte ens anmäla att jag skulle komma.
I fredags var den dag som jag satte som ny ”sprutdag”. Valde precis innan en helg för Ellas skull. Om jag mot förmodan skulle bli sjuk så skulle Marcus iaf vara hemma och kunna backa upp mig på ”ta hand om barn fronten”. Men jag kom inte iväg.
Så idag åkte jag och Ella med Marcus när han skulle köra till jobbet så att jag slutligen skulle få den där sprutan, bara för att få åka raka spåret hem igen – utan stick i armen. Precis det som jag blivit lovad inte skulle hända hade nämligen hänt – vaccinet var slut. Kassörskan som jag pratade med och förklarade situationen för gav bara svaret att nytt vaccin ska komma på onsdag och på att jag hade blivit lovad att där skulle finnas till mig när jag kom sa hon bara ”vi måste ge till dem som kommer”.
Så, ingen spruta idag heller!
Börja undra om det är meningen att jag ska ha den överhuvudtaget.
måndag 23 november 2009
En ödets nyck!
lördag 14 november 2009
Var har hänt?
Har varit lite tyst på bloggen den senaste tiden men nog händer det saker ändå i våra liv.
Fredagen den 6/11 fick Ella sin andra vaccination. Första sticket gick utan problem även om hon såg på mig och bvc sköterskan med en blick som tycktes säga, ”mig lurar ni inte – det hände något där.”
Andra sprutan fick resultatet knäpptyst och leende till förvåning och sedan gråt. Fast det var inte mycket till gråt och hon lät sig lätt tröstas.
På kvällen började febern komma krypande och lördagen var den uppe på 38 grader för att sedan vara försvunnen på söndagen.
Söndag var farsdag och vi var bjudna till mina föräldrar på middag. Rådjur, hemmalagad klyftpotatis och smarrig sås – mums.
Under veckan som har följt efter det har det varit lugnt på resfronten och jag och Ella har hållit oss hemma.
Ella är lite smågnällig, vill inte sova och allt ska in i munnen och gnagas på. Jag tror att det är tänder på gång. Enligt uppgifter så kan det vara så i två månader innan man ens ser dem komma.
Själv har jag känt mig som överkörd av en ångvält den senaste veckan, vilket kan bero på att det har blivit en del sena nätter då det är enda tiden jag har för mig själv att ägna mig åt en del av mina hobbies.
torsdag 5 november 2009
The studio
Igår var jag, Ella och mormor på ”The studio” i Malmö. Jag hade fått en inbjudan via min syster till en gratis fotografering där jag fick ta med mig sällskap. De stylade på plats med sminkning och hår, men kläderna fick jag stå för själv.
Vi hade lite otur med både sur och tråkig stylist och fotograf. Stylisten hade nog bara gått en snabbkurs, alla med långt hår blev stylade på samma vis, och var nog inte van vid att arbeta med så långt hår som mitt.
Fotografen kunde inte svenska och verkade inte heller kunna engelska så bra. Han blev dessutom uppenbart irriterad på både mig och Ella. Han var nog mest van vid att fota tonårstjejer. Bilderna blev iaf bra. Fast Ellas hade nog inte blivit så lyckade om det inte hade kommit förbi en tjej som var bra på att fånga hennes uppmärksamhet. Det började med att hon passerade med en bukett blommor och uppfattade Ellas intresse för dessa. Sedan roade hon även Ella med hjälp ut av sina nycklar.
Jag tror egentligen inte att det var något för oss. I vanliga fall avskyr jag att fotograferas och trivs bättre bakom än framför kameran, men gav det en chans. Jag ville ha familjebilder men blev ställd i olika klassiska modellposer. Fotografen hade ett papper som han följde slaviskt och efteråt såg jag på en affisch med Marilyn Monroe där hon poserade i många av de ställningarna som jag fick göra. Tror att det passar mer en tjej som vill bli modell, något som aldrig har varit min önskan, än en ung mamma som fött barn 5 månader tidigare.
Men som sagt, bilderna blev iaf bra, även om jag har ångest över hur mycket de kostade.
Men som den mamma jag är så är ju allt som är med mitt barn något jag vill ha.
måndag 2 november 2009
5 månader
Igår fyllde Ella 5 månader. Vart de 5 månaderna har tagit vägen har jag ingen aning om. Ella briljerade med att lyckas rulla från rygg till mage, så nu har hon rullat varvet runt. Egentligen hände det i fredags men då missade mamma och pappa det. Vi vände ryggen till i en sekund och när vi såg tillbaka låg hon på mage istället för på rygg.
Vi firade dagen med god mat på kvällen, oxfile för mig och Marcus och bakpotatis till Ella. Vi kom på att hon inte tycker olivolja är någon höjdare men att smör/rapsolja är mycket godare. Nu har hon smakat: 4 olika sorters potatis, morot, palsternacka och broccoli. Morot gick inte alls. Palsternacka gick an men var ingen succé. Broccoli slinker ner, men potatis är fortfarande det som fungerar bäst.
En lördag med städning och goda vänner.
I lördags var det städdag med föreningen. Medan Marcus hjälpte till där och även städade ut vår egen lilla trädgård lite, rensade jag och Ella upp inomhus. Jag har tagit tag i utrensningen av våra lådor på alla saker som vi inte har använt sen vi flyttade hit. Allt som vi inte har saknat antingen packas ner eller slängs. Jag tog även tag i berget med tvätt som ansamlats i vår lilla tvättstuga. Både diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare gick varma hela dagen.
På kvällen fick vi besök av goda vänner som vi inte träffar så ofta eftersom de för tillfället bor i Norge.
En lugn vecka
Förra veckan tillbringade jag och Ella med att ta det lugnt. Förutom fredagen var vi hemma hela veckan och bara myste. På fredagen var vi och badade med de andra i babysimgruppen. Ella verkade älska att äntligen vara tillbaka i vattnet. Hon var som en liten fisk, plaskade och simmade runt.
Leia Mais…