En ödets nyck!

Jag är egentligen inte så pigg på det här med vaccinering för svininfluensan men när jag fick kallelse bestämde jag mig för att göra det för Ellas skull. Jag skulle ha gjort det för två veckor sedan, men när jag väl var där så rådde sköterskan mig att vänta. Jag var beredd att ta chansen och ta sprutan iaf eftersom jag var på plats och dessutom var orolig för att vaccinet skulle ta slut. Hon lovade mig att det inte skulle göra det utan att det bara skulle vara för mig att komma tillbaka och ta sprutan när som helst. Jag behövde inte ens anmäla att jag skulle komma.
I fredags var den dag som jag satte som ny ”sprutdag”. Valde precis innan en helg för Ellas skull. Om jag mot förmodan skulle bli sjuk så skulle Marcus iaf vara hemma och kunna backa upp mig på ”ta hand om barn fronten”. Men jag kom inte iväg.
Så idag åkte jag och Ella med Marcus när han skulle köra till jobbet så att jag slutligen skulle få den där sprutan, bara för att få åka raka spåret hem igen – utan stick i armen. Precis det som jag blivit lovad inte skulle hända hade nämligen hänt – vaccinet var slut. Kassörskan som jag pratade med och förklarade situationen för gav bara svaret att nytt vaccin ska komma på onsdag och på att jag hade blivit lovad att där skulle finnas till mig när jag kom sa hon bara ”vi måste ge till dem som kommer”.
Så, ingen spruta idag heller!
Börja undra om det är meningen att jag ska ha den överhuvudtaget.